tisdag 27 oktober 2009

Wilkommen in der Dunkelheit

Vaknade i morse och skulle droppa mina dagliga ögondroppar. Tyckte det var suddigare än vanligt, kollade i spegeln och såg att ögat är rött igen. Fy! När ska det gå åt anndra hållet? Jag har ju börjat trappa ner från 12 droppar/dag till 8 droppar/dag, om det nu kan ha någon betydelse. Det känns långt till torsdag när jag ska på återbesök igen på ögonmottagningen, vill ju veta om det går åt rätt håll med inflammationen. Det här var inte kul alls. Borde inte sitta vid datorn, titta på tv eller köra bil. Jag blir så bländad hela tiden och överanstränger det friska ögat och får huvudvärk. Så, nu har jag fått gnälla lite.



116 dagar kvar...










//Mari

måndag 26 oktober 2009

Oljebyte

Igår ledsnade jag på alla "goda" råd man får från höger och vänster angående det här med oljebytet i växellådan. Ingen man frågar säger likadant. Vi har letat och letat efter en oljeplugg på växellådan. Jag har fått lika många svar som dem jag frågat. Nu kan jag efter att ha konfererat med Volvo konstatera att det inte finns någon. Konstigt då att vi inte hittat den? Har fått förklarat för mig exakt hur ett oljebyte går till på just den här lådan, så nu ska det väl äntligen bli gjort. För övrigt är det inte bara att tömma den på olja och fylla på ny, nej den ska, eller snarare måste, sköljas ur så all smuts följer med ut. Och sköljer gör man med samma sorts olja som sen ska vara i lådan, alltså ATF-olja av typen Dextron III. Åtgång för hela proceduren ca: 8 liter!! Betänk då att den kostar ca 225 kr/liter. Bilar är inte någon sparbössa direkt, bara utgifter. Okej, men hellre lägga de här pengarna på ett oljebyte än att slita ut lådan helt. Vill inte ens tänka på vad det skulle kosta att byta ut växellådan på den bilen, blev väl skroten i så fall.

Den här veckan har ungarna höstlov. På sätt och vis skönt att slippa hasta i väg på morgonen även om man ändå måste gå upp runt sex-halv sju. Senast halv sju tycker Lilleman att det är frukost och det går inte att ignorera honom. När det gäller mat är han mycket bestämd, det ska vara tillräckligt ofta och tillräckligt mycket men är inte så noga med vad det är. Bara det är ätbart så funkar det. Ja ja, heller det än tvärtom. Och vem kan säga nej? Han är nu en gång ett riktigt charmtroll och jag tror han vet om det.

Nu ska ögat ha en droppe, igen och igen och igen och igen och igen...

117 dagar kvar...









//Mari

fredag 23 oktober 2009

Isac ett år i morgon


I morgon den 24 oktober fyller Lilleman ett år! Han har blivit stora karln redan ju, min lilla "dunderklump", tänk vad tiden går. Han glömde bort sig idag och tog ett par steg, sen damp han på rumpan när han kom på vad han gjorde. Snart, snart så springer han runt här. Han är så himla, himla go' den ungen. Vi ska ha två kalas för honom, ett i morgon och ett nästa lördag. Några kan inte komma i morgon så vi har delat upp det så släkten på Mickes sida kommer i morgon och de från min sida nästa gång. Ha det så kul i Stockholm Sandra och Anna-Karin! Och Anna-Karin: LYCKA TILL MED HÖGSKOLEPROVET!!


Efter några dagars intensivt lyssnande på Rammsteins nya album kan jag bara säga: KANON!! Efter en viss tvekan i början så är jag nu helt såld. Mörkt, hårt, ironiskt, poetiskt, drömskt, provokativt och rysligt. Liebe Ist Für Alle Da läggs nu till kategorin favoriter med plus i kanten. Jag ser fram emot konserten i februari, det är STORT för mig.
120 dagar kvar...


Ingen större förändring i ögat, droppandet fortsätter. Det jobbigaste är dimsynen. Även om det friska ögat fungerar som det ska så ställer det sjuka ögat till det så synbilden blir helt förvrängd. Önskar man kunde koppla bort synen helt på det ögat tills det är friskt igen. Ja, ja bara att bita ihop och gilla läget.
//Mari

onsdag 21 oktober 2009

The Evil Eye


Idag har jag varit på återbesök på ögonmottagningen. Sammanfattningsvis kan man väl säga att regnbågshinneinflammation, eller irit som det heter på fackspråk, verkligen är en lömsk sjukdom. Det enda som är positivt med den är att den absolut INTE är smittsam. Den har ingenting med förkylningar eller virus att göra utan räknas till kategorin autoimmuna sjukdomar. Kroppen vänder sig av någon anledning mot sig själv. Det är heller inte ovanligt att den som har haft irit får det igen och igen och igen, eller inte alls, men om man får det igen lär man ju känna igen symptomen i alla fall. Som bilden visar (från St:Eriks ögonsjukhus) ser det inte så trevligt ut och är det inte heller. När Iris (regnbågshinnan) blir inflammerad viker sig kanterna innåt och tenderar att klistra fast sig på linsen och det är just det som är det farliga i det hela. Obehandlad kan trycket i ögat bli för högt och man kan till och med bli blind. Behandlingen består alltså i att se till att detta inte händer. Och det är mycket viktigt att man söker vård så tidigt som möjligt. Det är också väldigt smärtsamt att ha irit. Man blir mycket ljuskänslig och varje gång man tittar mot något ljust drar ju pupillen ihop sig och det är detta som gör ont. Det känns som om någon kör in en spik i ögat. Ögat blir också väldigt ömt, som om man hade ett blåmärke på själva ögat.

I mitt fall så hade regnbågshinnan redan hunnit fastnat på linsen, mao jag sökte för sent. Att gå med irit obehandlad i två veckor är inte någon bra idé alls. Med pupillvidgande ögondroppar har man nu ändå lyckats få loss regnbågshinnan från linsen, vilket är positivt. Inflammationen är fortfarande rejäl även om det känns bättre nu. Synen på det drabbade ögat är kass, men kan förbättras något efter avslutad medicinering. Detta är oklart än så länge, tiden får utvisa vad som händer. Så droppandet fortsätter minst en vecka till då nästa återbesök är bokat, jag får hoppas på det bästa.

122 dagar kvar...

//Mari

måndag 19 oktober 2009

Liebe Ist Für Alle Da




Så har äntligen Rammsteins sjätte studioalbum kommit. Det damp ner i brevlådan i morse, en riktigt glad överraskning. Fast jag måste erkänna att jag redan tjuvlyssnat på alla spåren och det var som jag trodde, ingenting är sig likt. Det här albumet känns agressivare och mörkare men ändå poetiskt på något vis. Man kan ana influenser från synten i vissa låtar, det märks med andra ord att Rammstein är en aning influerade av syntbandet Depeche Mode. Trycket är högt i många låtar och ja, på det hela taget är jag positivt överraskad. Men som vanligt krävs det nog en invänjningstid, som vanligt. Med andra ord, jag måste lyssna in mig på detta. Omslaget till skivan känns påkostat och lite lyxigt. Mycket vackra bilder om än grymma.
124 dagar kvar...
















Nog om detta för den här gången.
Idag har jag varit på ögonmottagningen. Jag har gått i två veckors tid med ett rött, ljuskänsligt och väldigt ömt öga. Dum som man är tänker man hela tiden: Äh, det går över. Men igår gjorde det så pass ont att jag ringde rådgivningen och fick rådet att kontakta ögonmottagningen direkt på morgonen idag. Jag fick en tid på morgonen och fick efter undersökning beskedet att jag har regnbågshinneinflammation. Lite förmaningar från läkaren fick jag också om att jag borde kommit mycket tidigare. Risken med den här inflammationen är att regnbågshinnan kan växa ihop med linsen och då är ögat ohjälpligt skadat. Och naturligtvis hade det gått så pass långt att det redan börjat hända i mitt öga. Efter tre omgångar med pupillvidgande droppar, varav den sista omgången med en starkare medicin, fick man till slut det att släppa. Hur pass skadad linsen är kan man bara sia om i nuläget, det återstår att se. Jag har inte mycket till syn på det ögat just nu, men får väl hoppas på att det läker till det bättre. Nu blir det till att droppa pupillvidgande och inflammationsdämpande droppar varje timme, jobbigt när det blir så ofta. Ska på återbesök på onsdag.
Slut för idag, tack för idag!
//Mari

fredag 16 oktober 2009

Fredag

Fredag igen och stundande barnhelg. Har absolut noll energi men bara att bita ihop. Det har fortfarande inte hänt nåt med bilen, växellådan strular fortfarande. Men jag har kommit på att om jag startar den och stänger av den 3-4 gånger på raken så nollställs växellådan och går sen helt okej. Blir ju ett evigt slitande på starmotor och batteri, men vad gör man?

NÅGON SOM ÄR DUKTIG PÅ AUTOMATLÅDOR EFTERLYSES!! *suck*

Lillemans ettårsdag närmar sig, närmare bestämt fyller han den 24:e oktober. Tror inte han går innan dess, men det är inte långt ifrån.

127 dagar kvar...

//Mari

lördag 10 oktober 2009

...

Die Wahrheit ist wie ein Gewitter... (sanningen är som en åskstorm)
es kommt zu dir du kannst es hören... (den kommer till dig du kan höra den)
es kund zu tun ist ach so bitter... (att avslöja den är oh så bittert)
es kommt zu dir um zu zerstören... (den kommer till dig för att förstöra)

...

måndag 5 oktober 2009

Vardag igen

Så var helgen över, thank God for that! Det har varit en urtråkig helg, fast med några ljusglimtar.

På lördagen var jag ute hos exet och forskade i det här med växellådan, vi kom inte fram till något vettigt. Inte mer än att felet troligen är elektroniskt betingat, hm, blir säkert verkstad ändå.

Vi har haft alla barnen i helgen, kaos och irritation som vanligt. Känner mig rätt trött och less på det mesta just nu, igen. Det är ju själva fan att man inte ska orka med det man måste, vill bara krypa in i min lilla "glasbubbla" och stanna där ett tag.

Vi hade i alla fall besök av Ingalill med familj på söndagen, det var roligt, som alltid.

Ska väl försöka ta mig i kragen och fixa lunch till Grabbarna Grus nu.

//Mari

torsdag 1 oktober 2009

Aldrig får det vara riktigt bra


Bilskrälle!! Inga missförstånd nu, jag gillar verkligen min bil. Men lite tröttsamt att växellådan läcker olja. Har ingen aning om den går att renovera eller om jag måste ha tag på en ny växellåda. I vilket fall som helst så blir det säkert inte billigt. Finns nog ingenting som jag blir så irriterad på som när bilen krånglar, ska väl vara krånglande datorer då. Det finns så mycket annat jag skulle behöva lägga pengar på när det gäller bilen så det här med växellådan behövdes verkligen inte nu. För övrigt går den som en klocka och startar alltid, man får vara tacksam för det lilla.
Ungarna har fått vara hemma från dagis den här veckan tack vare bilen. Har inte lust att bli stående nånstans med tre småbarn bara för att bilen slutar växla. Ja ja, bara att bita i det sura äpplet och försöka fixa till det. Får väl erkänna att jag är "bilberoende", älskar att köra, gärna fort.
Matdax.
//Mari
Ps. Bilen på bilden är inte min men är likadan.