Konstigt

Vad gör man när ens barn vägrar inse att de är vuxna? När de, fast de blivit myndiga, anser att föräldrarna ska stå för precis ALLT! Är det inte dax då att inse att man måste bidra till sitt uppehälle? Och när de inte heller förstår att man är begränsad av sin ekonomi, och inte kan köpa hur dyra saker som helst till dem bara för att "det får minsann min kompis". Dessutom går det bra att klaga på alla andra utan att se sin egen del i problemen. När tre "vuxna" människor delar på en lägenhet tycker man väl att de ska klara sin vardag på egen hand, eller?

Jag ska som vanligt leka medlare i dessa "vuxnas" gnabbande och bråkande. Men vad är det egentligen som förväntas av mig som mamma till två av dessa "vuxna"? Har jag överhuvudtaget något ansvar över deras problem? Det gäller inte ens mitt hushåll. Lik förbaskat går jag och mår dåligt över detta. Jag vill ju att alla ska må bra, men vad ska jag göra? Ska det vara så himla svårt att prata med varandra och försöka komma överens om något som fungerar för alla?

Vet ärligt talat inte vad jag ska ta mig till. Förbannade offer!

//Mari